Flowerchic

Nya viagran! Måste nog börja träna så jag blir vig... http://www.aftonbladet.se/webbtv/livsstil/wendela/article5990048

Halleluja! Läste i Aftonbladets nätbilaga om någon i Malmö som satsat 12 spänn på stryktipset och vunnit 10 miljoner. 10 miljoner!!! Ja, 12 kr låter bättre än 1.600 kr. Att vinna är en kombination av tur, skicklighet och slump. Vad tror ni? http://www.aftonbladet.se/sportbladet/spel/article6013399.ab

Ja, det är inte lätt en dag som denna att försöka hitta energi och ork. Vädret är så OTROLIGT trist! Skulle köpa krukor till blommorna idag men jag gjorde av med 1.600 spänn!!! på V75 igår. Utan att vinna, vill jag tillägga. Surt! Om ni undrar om jag är spelgalen så är jag INTE det. Brukar inte spela för så mycket pengar men igår blev det bara så. Inte klokt egentligen. Och jag kommer definitivt INTE att göra om det.

Nu har vi pratat med grabbarna. Försöka förklara konsekvenser, paralleller med mitt ex och hans bror - att man gör ett val som mitt ex gjorde, dvs att bryta med droger vilket inte hans bror gjorde. Han är 51, tandlös och har kastat bort sitt liv på droger, terapi, misslyckande och alkohol. Det finns alltid ett val! Det här är två smarta killar som inte behöver den där skiten! Kompisen skulle berätta själv för sin mamma och vi sa åt honom att hon kunde ringa oss när han har gjort det. Energikrävande!!! Nu är det bara att försöka se framåt.

Var hos kompisar igår och kommer hem vid 2-tiden. Tyckte att det luktade konstigt hemma. Min son och hans kompis som skulle sova över låg och sov. Jag kände att något var fel. Kände inte igen lukten. En massa tankar for i mitt huvud. Jag tittade in i sonens rum och frågade honom vad det var som luktade. Han kom ut efter en stund och sa att han mådde illa. Jag konfronterade honom angående lukten och han erkände på en gång att de hade rökt på. I mitt huvud fanns förtvivlan men jag fick hålla mig lugn och försöka ställa de rätta frågorna och lyssna. Vi satt vaken ett tag och han berättade att han har gjort det förut men att han inte skulle göra om det eftersom han tyckte att det var dumt. Kan jag lita på det? Ska till BUP imorgon och då ska jag definitivt ta upp det här. Och begära samtalsterapi!!! Och hans kompis, ja vi måste ju tala om det för hans föräldrar. Fan va jobbigt! Ungarna har inte gått upp än så jag har inte kunnat prata med dem om hela situationen.

På fredag ska jag bjuda ut min man till stans trendigaste restaurang. Han vet inte om vart vi ska och jag hoppas att han kommer att uppskatta det! Blir nog en drink innan och efter också, hoppas jag. Kul att ha något roligt att se fram emot. På lördag är vi bortbjudna till kompisar på bastu och mat. Det var evigheter sen jag bastade! Sen vi flyttade från huset har det bara blivit en gång. Funderar på att gå och lägga mig i badet, raka benen men jag kommer mig inte för. Ska se på Grey´s Anatomy kl 21.00. Nä, nu är det bara en kvart kvar så jag skiter i rakningen! Tjingeling!

Rollercoster... det är precis så livet är. Om det ändå kunde vara fler toppar än det har varit hittills. Det har varit alldeles för många dippar de senaste åren. Eller är det kanske lyxproblem? Jag menar, vi svälter ju inte, vi har pengar till mat, möbler, hyra och kläder. Vi går i skolan och vi jobbar. Finns det mer man kan begära? Ja, att vara frisk. Frisk till kropp och själ. Att vara lycklig. Att omge sig med familj, släkt och vänner som man älskar och som ger energi och lycka. Att vara lycklig. Det vill jag vara.

Idag är jag orolig. Sonen är i skolan och jag hoppas att han inte får utbrott igen. Varför skulle han få det, förresten? Jag kan ju inte förvänta mig att det ska bli så för att han har haft två utbrott på kort tid. Han har ju rett ut allt. Åh, låt det inte hända något! Sitter på jobbet och kan inte koncentrera mig. Skulle helst av allt bara sticka härifrån och få lugn och ro. Det här tär på hela familjen. Har i alla fall ringt BUP och de ska försöka skynda på terapisamtalen som jag tycker sonen behöver. Nu måste vi få hjälp!

Ska försöka gå och lägga mig nu. Är skittrött men samtidigt rädd för vad som kan hända. Men han säger att det känns mycket bättre nu. Och han verkar faktiskt göra det. Hoppas på en bättre dag imorgon. Sov gott.

Min son fick ett riktigt psykbryt och vi har precis kommit hem från psykakuten. Mitt huvud känns som bomull och det gör så ont i mig att han mår så dåligt. Inte i mina vildaste fantasier kunde jag föreställa mig att vi någonsin skulle behöva åka till psykakuten! Det händer alla andra men inte mig... Just nu tycker han att det känns bättre och han vill till plugget den här veckan. Det finns några prov han måste göra, säger han. Ja, han mår väl sämre av att bara vara hemma. Och imorgon ska han börja ta sina antidepressiva men det tar ju ett tag innan de börjar verka. Två-tre veckor tror jag...

Ibland är det rätt skönt att bara sjunka ner i soffan och glo på Ugly Betty och Desperate Housewives som jag gör ikväll. Tagit på mig mysbyxorna och hällt upp ett glas vin och försöker koppla av efter veckans dramatik. Och den är inte slut än. Men jag hoppas att dramatiken är det. För mycket mer orkar jag nog inte med den här veckan. Då ska det vara positiv och rolig dramatik.

Jahapp, nu har jag fått ett brev om att jag ska undersöka tuttarna. Det är inte SÅ skönt!!! Men ändå bra, givetvis. Dessutom är det ju förstås när jag ska till Malmö på tjänsteresa så jag får boka om mammografin. Jag tycker att det är lika nervöst varje gång. Först när man kommer dit för det är ju inte så himla behagligt och sen är man ju förstås nervös innan man har fått svar.

Sitter här i soffan o tittar ut genom fönstret. Det är så fint! Har en jättebalkong och så fin utsikt mot Mälaren. Trivs verkligen att bo här i hamnen! Allt är nytt och fräscht och jag skulle gärna vilja shoppa loss för att få inredningen som jag vill ha det men just nu får det nog vänta. :-) Måste spara de pengar som finns. Vill ju inte vara tvungen att flytta härifrån! Men fan, va det kliar i fingrarna! Jag gillar att spendera pengar och brukar säga att jag är född till att vara miljonär utan att vara det.

Lugnare idag? Har varit på BUP idag och läkaren sjukskrev sonen (tre veckor!) och så fick han antidepressiva piller att stoppa i sig. Skönt för sonen samtidigt som jag känner att han kommer efter i plugget. Fy, vilken soppa! Han går ju i nian och det är ju ett så viktigt år! Ja, vi får ta det här som det kommer. Vi är totalt slut, hela familjen. Ska faktiskt kolla familjerådgivning och ART. Någon som har erfarenhet av det?

Nu går jag och lägger mig och hoppas att morgondagen blir lugn och harmonisk. Inga telefonsamtal från skolan, inget hysteriskt samtal från sonen, inget samtal från mannen som suckar över att något har hänt i skolan... Kan jag inte bara få en lugn dag och kväll??? Sov gott.

Hmmm... ja, det är något jag inte har, speciellt när det är jobbigt runtomkring mig. Stoppade i mig en pizza ikväll! En halv i och för sig men ändå en j-a pizza som jag ABSOLUT inte ska äta. Ju mer jag tänker på att hålla vikten desto mer äter jag. Men vad är det som är fel??? Dessutom har jag börjat röka på jobbet. Allt för att försöka "slappna av". Skyll! :-(

Hur sjutton får man kontakt med en tonåring som dessutom har ADD??? Upp och ner. Värsta berg- och dalbanan! Gå på tå för jämnan.... Behöver hjälp för att hantera det här! Kanske jag har en släng av ADHD jag också??? Mitt humör brukar också svänga men det skyller jag på hormoner. Klimakteriet kanske?? No, not yet, tack. Min man har nog definitivt H:t i ADHD. :-) Vi behöver nog ta mig tusan gå på terapi hela högen! Japp, imorgon ringer jag till BUP! Mitt jävlaranamma börjar komma tillbaka!

Jag är så trött. Alltså verkligen trött i kropp och själ. Hur länge ska jag orka att orka? Jag måste vara stark för min sons skull. Jag måste vara supermamman som ska fixa jobb, hem, kontakten med sonens skola etc etc.... Ibland känner jag bara för att sticka bort någonstans där jag får ta hand om mig själv. Ja, det är min son som har diagnosen ADD, koncentrations- och uppmärksamhetssvårigheter. Denna termin har han även uppvisat tendenser på en massa ilska också och det är det som är problemet just nu. Tidigare har han ätit medicin som Ritalin, Concerta mm men han blir deprimerad av dem. Nu har han inte ätit medicin på ca 5 månader och han kan inte hantera sin ilska när han blir stressad. Det har hänt fler incidenter på två månader än vad det har hänt på två år. Jag är förtvivlad, ledsen och så trött....

Min son har blivit rånad! Han är 15 år, har precis fått moppe och har blivit rånad av en (antagligen) jämngammal kille som hotade honom att sno moppen och döda honom om han inte fick pengar. Han lämnade ifrån sig plånboken och tog 200-300 kr. En av hans två kompisar sa åt honom att lämna tillbaka dem. Det här hände i måndags och efter en massa bråk o strul berättade min son det här IKVÄLL!!! Jag är förtvivlad! Min son har ADD och allt sånt här skit gör det bara extra struligt för honom. Killen går tydligen i en skola bredvid min sons så imorgon ska jag ringa och kolla upp det här. Jag är en ettrig jävel! Det gör så ont i mig när jag ser att han mår så dåligt. Och när det är massor med känslor i svallning och bråk säger han att han ska ta livet av sig. Ibland vågar jag inte somna av rädsla att han ska sticka när jag har somnat men han har aldrig gjort det. Och jag måste vara stark för att stärka honom samtidigt som jag, i smyg, mår dåligt och gråter ut min sorg.

Japp! Nu var det nytt liv på gång igen. Har tyvärr gått upp sju kg av de 17 kg jag gick ner i vintras. Jag har inte skött mig så jag får skylla mig själv. Så... fr o m imorgon så ska jag köra med pulver (med undantag för nästa helg för då blir det kräftskiva med väninnorna i Ludvika). Det är undantagen jag får se upp med... hmmm.. I alla fall ska jag börja på yoga igen och testa PowerPlate. Vibrationsträning. Låter spännande! Måste ju shaka loss! :-) Tittar ut från vardagsrumment och ser det glittrande vattnet och några segelbåtar. Segelbåtarna glider fram i rask takt och det gör molnen också. Det blåser skapligt. Solen försöker hitta fram mellan molnen. Det är en riktigt fin morgon. Det är något magiskt med vatten. Kanske jag skulle ta en promenad?